Friluftsfrämjandet Gävle stod som arrangör och har nu gjort det för tredje gången. Jag såg det här via friluftsfrämjandets centrala hemsida och tyckte att det lät som en rolig grej. Speciellt att man övernattar i gemensamt tältläger.
Jag fick med mig Dan och Håkan samt Håkans hund Cassie. Färden startade under fredag kväll. Jag fick tokstressa då jag precis kommit hem från MTB cykling på Omberg. Jag packade på rekordtid och fick ihop cirka 10 kg inkl vatten. Då hade jag varken tält eller kök. Håkans packning var det dock värre med, den vägde väl minst 25 kg men så innehöll det ett stort tält och div alkoholhaltiga drycker och annat smått och gott, speciellt gott.
På väg till Hemlingby svängde vi förbi en pizzeria och med dem i bilen sladdade vi in i tältlägret. Det var ganska många tält på plats redan och fler tillkom under sena kvällen. De sista som kom på plats var ett gäng från Jönköping som satte upp tälten i full skyddsutrustning för att värja sig för de få myggor som cirkulerade i luften.
Jag somnade gott men vaknade kl 3 då de två tupparna i den lilla djurparken invid började föra ett herrans liv. Den ena tuppen kunde knappt säga kukelikuu, han tappade liksom bort sig i halva kuckelikuandet. Det lät ganska roligt och jag skrattade, men efter två timmar var det inte lika kul längre. Dan gav tupparna arga blickar efter att frukosten intogs kl 06:30
Bussar skeppade ut oss till byn Västland där starten gick. Det var ingen gemensam start utan folk rasslade iväg allteftersom man kvitterat ut startkort, karta och mat. Det var hett ute och ännu hetare skulle det bli under dagen.
Dagens etapp innehöll 2 checkpoints inann lägerplatsen. Vid CP 1 stannade vi och drack lite vatten och knaprade i oss lite jordntter och chips. Cassie verkade klara värmen bra men en flatcoated retriever såg märkbart påverkad ut och flåsade mycket. Även en schäfer och en boxer dök upp men de två hundarna resp förare såg vi inte mer på hela vandringen så de måste ha brutit.
Naturen under första dagen var enformig. Inte en höjdkurva och skogen var mest snårig, ungskog med ett å annat kalhygge som enda variation. Hettan var förskräcklig på dessa hyggen (ryssvärme, nej vi ingick inte i operation barbarossa) och ännu varmare var det längs backen där de stackars hundarna gick. En av dagens hödjpunkt var kiosken i Marma. Marma kiosk och grill gick nu under benämningen glädjens kiosk! Vi hade längre hört rykten om den kiosken men osäkerheten gjorde oss nervösa. Men så i den dallrande hettan tyckte jag att jag såg en GB glassbubbe, tänkte... nu hallucinerar jag väl igen, kanske är dags att ta en hibernal!?
Hallucinationen var dock äkta och kiosken dök upp som en räddande ängel för oss törstiga utslita vandrare. Glädjescenerna var obeskrivliga, folk handlade som aldrig förr till personalens förtjusning. Jag köpte red bull, folköl och en dajmstrut. Speedad och manisk efter denna kur gav vi oss iväg på raska fötter, själv kändes det som att jag flög fram.
Naturen hade förändrats då vi kom fram till älven och nu fannas det mer att titta på. Det började dock bli ordentligt jobbigt (manin hade avtagit) och vi passerade flera trashankar som såg riktigt trötta ut. En skylt med texten "500 m kvar till lägerplatsen" satt på ett träd och det var ju glädjande men oj va 500 meter kan vara långt när man är trött.
Vi kom såklart fram, badade i Älven, åt hamburgare, korv med bröd och drack Cola. Sen satt vi alla och väntade på solnedgången. Mitt i alltihop fick Håkan för sig att gå ner och bada. Han tog dessa två bilder simamndes med min kamera som inte är vattentät, ibland måste man ta risker!
Det var skönt att slippa tuppen under natten. Någon rapporterade om en misstänkt älg som klivit genom lägret. Cassie satt på utsidan av tältet vid 3 snåret, hon hade smitit ut genom absidens undersida så jag plockade in henne hos oss. Vi kom iväg sent, 09:07 startade jag och resten av mitt sällskap en kvart senare. Det var skönt att gå själv och skrota en stund. Det var vackert att gå över dammarna. Jag drack vattnet ur hälsokällan. Förr gick de halta och lytta dit och drack vattnet, lämnade sina kryckkäppar och gick därifrån. Konstigt nog har jag inte ont i min fotled som jag har bekymrat mig under ett års tid, tack hälsokällan.
Vid dagens första checkpoint, i i utkanten av ett hygge kom resten av sällskapet ikapp mig. Jag hade bara suttit i 5 min. Det var varmt även idag men inte lika hett som igår. Två damer som bott i en stuga kom också strax efter oss. Sen var det inga kvar och personalen började så smått plocka ihop sina pinaler. Efter vätskepåfyllning var vi igång igen.
Det började mulna på och sen kom regnet, tacka Gud för det :) men sen kom även åskan, det blixtrade och small ganska rejält, vi gick på en skogsväg och det var bara att fortsätta att knata, vad annars skulle vi göra. Cassie var såklart orolig och Dan undrade om det var hälsosamt att vandra i sådana här väderlekar. Regnet avtog och mullret försvann i fjärran.
Nu dök den mystiska timmerrännan upp, måste ha varit ett stort projekt att bygga den. Vad jag har förstått heter den korsnäs timmerränna, 30 km lång och sträcker sig från Remsön i Dalälven till Korsnäs fabriker. I och med timmerflottningens upphörande har väl även rännan som funktion upphört att existera men det mesta verkar stå kvar ändå. Vatten forsade fram i rännrona. Det vore kul att paddna kanot i den, undrar om någon har provat?
Vi gick en lång stund efter denna ränna och tillhörande kanalsystem. Vi trodde att det var betydligt längre kvar att gå till sista Checkpointen men helt plötsligt dök 500 m skylten upp och snart var vi framme. På plats fanns våra stockholmsdamer som vi pratat en del med till och från. Vi pratade om åskvädret och fick reda på att 4 personer hade brutit vi denna station. Damerna i som övernattat i stugan dök upp efter en stund, haltandes men med gott mod, "jag ska fortsätta om jag så ska krypa" sa den ene och visade upp fötterna. Här var kreativiteten på topp och en svamp hade packeterats in och virats fast med hjälp av stora mängder leukoplast, jag fick fototillstånd och tog några bilder! "Ähh, shååål, jag får väl åka taxi till jobbet i morrn", skämtade hon och vi skrattade, helt rätt inställning!!!
Den sista etappen fram till målet var en seg historia. Vi gick längs ett dike som mätte säkert 1 km, urk! Det sved i ryggen! Diken fanns lite här och där och jag funderade på om det hade varit ett stort kärr här en gång i tiden och att man dikat ur och planterat skog. Jag låg nu sist i mitt sällskap och hörde ett fruktansvärt gläfsande och flåsande. Hälp.... j"ag har Baskervilles hund bakom mig, kanske en varg, eller en Bjärv"? Vände mig om och och konstaterade till min lättnad att det inte var så. Det var en MTB cyklist som i full fart försvann i fjärran. Å här gick jag och vinglade i 3 km i timmen. Nu vill jag vara framme!!!!! Vi hade sedan en tid tillbaka kört konceptet med 50 min gång och 10 min vila. Vi var inne på den sista vilan och hade cirka 3 km kvar.
Den sista sträckan gick på div motionsspår och så dök den sista 500 m skylten upp. Vi började få segervittring. Dan och Håkan poserade. Fan va skönt det ska bli att komma i mål!!!!
När Cassie kom i mål lade hon sig direkt på backen, precis som en annan Gunde Svan, haha! Av 4 startande hundar bröt två redan under första dagen. Flaten såg sliten ut men de traskade iväg redan kl 07 i morse, hoppas de kom i mål. Hur som helst så har Cassie gjort en en bragd! Medalj fick vi alla och den var vi värda! Cassie var för trött för att possera med medaljen och därför plåtade jag henne i bilen på väg hem.
Nästa år kommer jag igen, det här var riktigt roligt, speciellt efteråt när man har gjort något jobbigt, för jobbigt var det!!!! Nästa år får vi också förhoppningsvis fler representanter från Friluftsfrämjandet Västerås med på detta evenemang. Tack för alla ni från FF Gävle som ställt upp och gjort det här möjligt, BRA JOBBAT!!!!
Nu skriver jag om detta för tredje gången. Bilderna lägger sig inte där jag vill att de ska ligga och texten flyttas fram och tillbaka. Det blir tröttsamt när det alltid krånglar. Huk i Oslo. Var där både i söndags och i går. I söndags fick jag sällskap av Yvonne, som jag jobbar med och hennes två kompisar Latif och Toto, ena riktiga pratkvarnar. Det är varmt i oslofjorden nu och vi var i och badade flera gånger. 
