Allhelgonavandring på sörmlandsleden vid Näshultasjön

Då var det åter dags för den traditionsenliga allhelgonvandringen i friluftsfrämjandets rege. De tidigare två åren har vi varit på landsberget på bruksleden men nu var det dags för Håkan att planera. En kompis till honom hade tipsat om Näshultasjön, mellan Eskilstuna och Katrineholm. Han var där och rekade och konstaterade att det skulle bli bra att slå upp lägret vid sjön för att sedan vandra en runda på 1-2 mil.

Vid Näshultasjön finns en mycket fin rastplats med vindskydd. Vi startade från västerås kl 09 och det tog en stund att ta sig dit men ganska så snart påbörjade vi våran vandring på sörmlandsleden med Håkan som vandringsledare. Dagens etapp var 20 km. Med den distansen räknade vi med att det skulle bli mörkt så vi var utrustade med pannlampor. Vi var 8 pers och hundarna Coin och Cassie.

Robert och Dan

Det är inte mycket till färger så här års. Det är säkert jättefint här under våren/försommaren. Jag gillar sörmland, landskapet är ombonat på något sätt. 

Det var full fart på Coin idag. Han trånade efter Cassie så han fick flera gånger korrigeras men han lyssnade ju inte, så det blev koppel.

Coin och Cassie kastar sig över ett tufft passage

Robert kände sig hängig och efter halvtidspausen gick vi två och coin tillbaka til bilarna med planen att sätta upp tentipin och börja elda. Dessvärre låg grejerna i Jannes bil och vi fick därför sätta oss i min bil med värmen å motorn påslagen för att robert skulle kunna värma sig. Jättebra för miljön!!!! 

Efter en timme kom resten av gänget tillbaka och började med maten medans jag och Robert satte upp tältet i mörker.

Fortsättning följer för nu är jag så trött efter 10 timmars nattarbete så ögonen går i kors!

Gourmetmiddag med Friluftsfrämjandet

Bloggen är instabil så nu skriver jag i openoffice för att texten inte ska försvinna denna gång. Det är över en månad sen jag uppdaterade bloggen sist och det är naturligtvis inte bra.

För 300 kr får du uppleva ett dygn i sus och dus på en ö som inte verkar ha något namn. Den är långsmal och ligger i Strömsholms kanal norr om Halstahammar vid Ålsätra.

Efter en paddling på cirka 25 m är du framme på ön. Jannes kanadensare örnen fylldes många gånger med prylar folk och djur. Vi var 9 personer och djuren representerades av Koin och Nathalies kisse Morgan. Vi satte ihop bord, bänkar och dukade upp, sen åt vi, åt, åt och åt, och så drack vi lite också. Med levande ljus, marschaller blev det riktigt mysigt. Det skulle bli den kallaste natten för säsongen. Det blir kallt att sitta still men med arméns komarock gjorde susen. Koin var även han specialutrustad med en nyinköpt väst.

Dan håller i tåtarna Janne övervakar

Koin med sin nya specialväst

Janne och Pontus

Natten förlöpte lugnt, temperaturen var nog nere på nollan och vände. Koin sov bredvid och på mig, hur mysigt som helst. Morgan syntes till på morgonen och hälsade på befolkningen i vindskyddet och Koin tog sig också en vända runt för att hälsa godmorgon.

Koin hälsar Godmorgon

Nu var Morgan försvunnen, skulle vi dra igång en skallgångsskedja? Någon hade dock observerat kissen under plankorna i vindskyddet och ja.... där satt han och tryckte och när vi väl fått ut honom var det ett fasligt jamande resten av förmiddagen. Blev han rädd för något måntro?

Vi bröt upp lägret strax efter 12 nöjda och belåtna.  

Nathalie, Morgan och Koin stabilt i kanadensaren Örnen

kajak och vandringsweekend Kloten med Friluftsfrämjandet Västerås

Jag har flera gånger träningslagat kvällens middag och även Nathalie fick vara testpilot för denna utsökta LCHF kycklingryta med vispgrädde som bas. Jag hade väl oroat mig lite för det här med middagen, inte alltid man anordnar middag för 17 personer. Vi gjorde som så att vi delade upp oss så att varje stuga fick laga sin egna gryta efter receptet och det blev ju minst sagt en braksuccé. Det blev till och med mat över som vi kunde äta av på söndagen.

vi klämde in 17 pers i en stuga för gemensam måltid LCHF kycklinggryta, å ett par glas rött på det, mm va gott

Här är länken till receptet förresten

http://www.lchfrecept.com/ShowRecepy.aspx?ID=133

Vandringlsedare, researrangör å allt. Mycket att stå i. Vi gick 2 mil under lördagen. Andra gruppen paddlade kajak med Robert och två personer cyklade 3 mil. Vi var alla trötta efter fett middagen och strax efter 23 hade de flesta försvunnit in i sina hytter.

En mäktig bild. Vattnet helt kolsvart, nästan lite magiskt, läskigt på något sätt

Koin vilar på mitt ben. Han var duktig på att gå i dag!

Söndag morgon var det misär! Stugorna skulle vara städade och urplockade innan uppställningen kl 09:00. I våran stuga var det prylar överallt men vi lyckades med gemensamma krafter städa och utrymma innan uppställningen. Något försenade traskade mitt vandringsgäng iväg och Robert med paddlarna. Vi tag paus vid samma vindskydd som i går, invid storberget. Innan vi gick upp på storberget mötte vi paddlarna med Robert i spetsen

Vi knatade upp på storberget och senare gräsberget med det rangliga utkikstornet. Där åt vi lunch, jag Nathalie och Håkan mumsade på gårdagens gryta, som vanligt gott men nu började jag nästa tröttna på den :) Koin och Cassie fick också lite mat och när vi skulle gå gömde sig Koin och ville inte haka på, han hade säkert tröttnat på att gå men med lite lock pock följde han med tillslut. Det var varmt idag och det var bar överkropp som gällde. 

Nästa långpaus blev vid den lilla sjön hemtjärnen. Där badades det igår men idag blev det nakenbad, både jag, Janne och, Håkan och  Dan var i och plaskade samt Elsa, lite längre bort. Har tyvär inga bilder att förmedla den händelsen med. Men,men.... man kan inte ha bilder på allt! 

kl 17:00 var vi tillbaka, exakt samtidigt som kajakgänget. Tyvärr blev det som så att vi inte samlades alla, vi får skylla på dålig planering men det hade varit trevligt om inte alla bara försvann åt olika håll, nästa gång ska vi ha en ordentlig samling och utvärdering! Det här var verkligen jättekul, i vinter ska vi göra om det här. Jag kan varmt rekommendera fritidsbyn Kloten!

Paddla kanadensare i skenet av marschaller med Friluftsfrämjandet Västerås

Äntligen var det dags att få testa mina frigolitpontoner som jag byggt. Idén föddes på ett friluftsfrämjarmöte i somras, att vi skulle försöka få ut marschallerna i vattnet och inte bara på kanoterna som vi tidigare haft. Jag byggde 24 st marschallhållare för att placera ut i vattnet men i kväll skulle vi bara lägga ut 12. Jag hade aldrig provat dom riktigt förut och så blåste det förskräckligt den här dagen. Vi blev 7 personer, detta innebar att en av oss fick paddla kajak. Ingen ville paddla kajak så jag fick offra mig, som ledare måste man ju oftast göra det.

I hässlösundet blåste det friskt, jag och Robert hade lagt ut några marschaller i förväg ett par hundra meter söder ut. Där var det fortfarande lugnt i vattnet och allt fungerade. Tidigare hade en ponton slitit sig och drivit in i vassen, inte så bra då det ju stod en levande marschall på den. Antagligen hade knuten på undersidan till snöret som höll fast ankaret lossnat så vi knöt om de andra innan vi lade ut dem. 

Vi fick alla kämpa hårt i motvinden och det var till och med vågor inne i sundet. Vi lyckades i alla fall placera ut några pontoner där det var lä bakom vassruggar. När vi kom fram till badet på söndra björnö var det mörkt och vi placerade ut marschaller i en cirkel runt det stora lövträdet där vi alla satt och åt. Soppa med baguette och kaffe.

Det var fortfarande härligt varmt ute och jag skulle inte ha något emot att stanna kvar där över natten. Klockan blev helt plötsligt 21:30 och vi packade ihop för att paddla tillbaka, samma väg och nu med vinden i ryggen. Marschalllerna på kanoterna fungerade inte i vinden, flera av marschallerna på pontonerna hade slocknat men vi lyckades bärga samtliga. Vi var inte framme förrän kl 22:30, en halvtimme efter att vi
egentligen skulle ha varit tillbaka.

Ridön runt i kajak

Hela 11 pers hade anmält sig till dagens kajaktur. 9 dök upp, det var heller inte dåligt. Känns som att vi börjar få snurr på verksamheten i friluftsfrämjandet. MTB verksamheten är en framgångssaga utan dess like och Kloten eventet är nästan fullbokat.

Vi paddlade genom hässlösundet, ganska trist paddling, känns mest som en transportsträcka för att ta sig ut på öppet vatten. Sjön var lugn idag och det var varmt, hade bara flytvästen på mig på överkroppen. Vi siktade på Fröholmens fyr och paddlade på linje över farleden till Norrskär där vi planerade en liten paus. Där var det emellertid upptaget, en kajakpaddlare latade sig på klipphällarna som en anann säl! Vi trocklade oss därför vidare in i arkibelagen. Lidskär och Granskär bjöd inte på någon rastplats. Vi forstsatte därför genom torpsdadssundet och gick i land i skeppsgårdsviken där vi hade vårat tältläger förra året. Vi smet in till land nästan exakt samtidigt som en vithårig kajakgubbe, han gick också i land och beklagade sig över att det "var trångt om saligheten" sen undrade han vilka vi var, men själv var han inte intresserad av att säga vem han var. Han skulle ta några kontroller sa han, såg ut som han var ute på någon slags kajak orientering.

Efter ett öråd bestämde vi oss för att satsa på att paddla runt Ridön för att gå i land vid färjeläget på Öns norra sida. Hafsörnen dundrade förbi och drog upp härliga vågor, det fartyget rör verkligen om i grytan. Vä i land var det dags för bad! Ett par satt på piren och spanade ut över Ridöfjärden då vi kom ditstormandes. Jag slängde åt kameran till mannen som satt där med kommandot, plåta när vi hoppar i.

Mot hässlösundet! Roberts brorsa fick total soppatorsk, stackarn var helt slut. Andra gången han paddlade och snart var vi uppe i 3 mil. Sista kilometrarna i hässlösundet var det fri fart men det var bara jag och Mattias som orkade stå på för full maskin framåt!

Downhill Säfsen bergscykelpark

Vi blev 7 grabbar som åkte upp denna helg för att köra downhilll. Denna gång i Säfsen, förra året körde vi i Gesunda och det skulle bli spännande att prova på en ny anläggning. Jag, Elias och Mattias åkte från Västerås i min överlastade volvo med 3 MTB cyklar på taket. Jag hade fått låna ett tredje cykelställ av Richard, inga som helst problem att lasta 3 cyklar på taket, skulle nog till och med kunna få plats med en fjärde cykel.

Efter att ha handlat mat i Ludvika var vi framme strax inann 13 i Säfsen stugby. Tomas, Kalle Johan och Magnus kom 40 min senare. Vi började med att åka bort till själva åkområdet, liftanläggningen ett par kilometer bord. Skumt att de inte har byggt stugbyn på samma ställe, hade varit skönt att bo mitt i backen, ungefär som vi gjorde i Gesunda.

Det visade sig att de nätt och jämt hade tillräckligt med cyklar i rätt storlek för oss, då vi ringde 14 dar innan sades det att det inte skulle vara några problem med det, ett tipps för andra som läser det här och vill åka dit är att boka cyklar innan. Vi tog standardcyklarna och de funkade bra.

Under kvällen regnade det. Vi var ute och körde XC men missade de stigarna vi skulle göra på. Sjöblöta kom vi in i stugvärmen, bastade och drack en å annan öl. Jag tog ett pass till med Tomas som hade stannat hemma då han inte har en MTB. Jag körde på Johans heldämpade och Tomas cyklade på min cykel. Den här gången träffade vi rätt spår och i regnet mötte vi flera andra åkare som var ute å kämpade. 12 km senare var vi hemma å då var det skönt att hoppa in i bastun.

På lördag morgon hängde vi på låset på anläggningen. Kvitterade ut våran utrustning och åkte upp i solsliften. Här saknades en krok där man hänger fast cykeln så den fick personalen lägga löst en och en tomma stolar. Första åket gick i vargspåret en rolig led på 2800 m. Den körde vi i många gånger och altinerade sedan med
Solbergs Greta, också en makingrävd banan men lite snabbare.

Jag skulle tro att vi nog gjorde cirka 20 åk under lördagen. Mattias gjorde en lättare krasch i Vargspåret men annars inga skadade. Det var sol och fint väder, en härlig dag.

Under söndagen ösregnade det. Det vräkte ner och jag gav upp efter endast 8 åk, men då var vi de enda som höll till i backen, alla andra hade redan kastat in handduken så när vi hade åkt klart runt 13:30 så slog de igen anläggningen.

Bygdøy och Huk

Nu skriver jag om detta för tredje gången. Bilderna lägger sig inte där jag vill att de ska ligga och texten flyttas fram och tillbaka. Det blir tröttsamt när det alltid krånglar. Huk i Oslo. Var där både i söndags och i går. I söndags fick jag sällskap av Yvonne, som jag jobbar med och hennes två kompisar Latif och Toto, ena riktiga pratkvarnar. Det är varmt i oslofjorden nu och vi var i och badade flera gånger.


Danskebåten tuffade förbi. Danskebåten är Norges motsvarighet till våra finlandsfärjor.

På väg hem cyklade jag förbi XXL för att köpa en tour de france ledartröja till brorsan men de var slut i storlek M, synd för de är riktigt snygga!

Rekogniseringstur inför FF västerås kloten resa i september

Regnet öser ner! Hur ska det här bli, tänkte vi i bilen på vägen upp mot Klotens fritidsby. Jag hade lurat med Nathalie och Robert, Koin fick följa med vare sig han ville eller inte :) Det tar cirka en timme att åka från OK macken på Erikslund exklusive depåstopp på OK macken i Surahammar. Jag hade varit uppe sen kl 06 och behövde bränslepåfyllning.

Vad gör vi nu då? det regnar ju jättemycket! I lobbyn fanns en dator och vi kollade vädret, radarbilderna på SMHI visade att regnet var på väg bort. Klart.se visade fint väder! Å yr.no har villat bort sig totalt. Vi avvaktar var vi rörande överens om. Koin låg på gräsmattan ute i regnet, jag tror han tyckte det var mysigt. Vi andra hade det mysigt inomhus och drack kaffe.

Efter en halvtimme avtog regnet och vi startade expeditionen. Vi gick norrut längs sjön långvattnet! Jag är bekant med området sedan den legendariska Klotenskidresan i Februari med friluftsfrämjandet. När vi kom till det första vindskyddet, samma vindskydd som Håkan servade oss i vintras, öppnade sig himmelen igen! Det regnade horisontelt och vi sökte skydd där i säkert 20 min

 Vissa partier bjuder på en fin utsikt. Vi fortsatte på vandringsleden
men för att spara tid gick vi ner på vägen. Samma väg som vi åkte skidor på i februari. Vi åkte då också igenom en jättefin ravin med en bäck längst ner i botten. Jag ville se hur det såg ut där sommartid och vi gick åt det hållet jag trodde ravinen fanns. Men istället hittade vi en mysig övernattningsstuga där vi stannade och lagade i ordning salladen som jag egentligen skulle ha förberett hemma.

Tiden började springa iväg och vi insåg att vi var tvungna att göra lite omprioriteringar för att komma fram någotsånär i tid. Men först kaffe!!!













Det var ett ganska häftigt ljus inne i stugan så jag tog fram kameran och tog några bilder. Toblerone högen lämnade vi kvar för framtida gäster





Vi gick västerut och planen var att vi allt som allt skulle gå i en cirkel medurs men då såg vi en skylt med informaiton om en utkikspunkt på Gräsberget. Vi besteg gräsberget, jag robert och Koin i hasorna på Nathalie som älgade på i god fart. Uppe på gräsberget står ett murket utkikstorn som sett sina bästa dagar, det får tornet på St Landsberget som luxus. Robert och Nathalie han bara upp till första våningen för att kika då Koin sprang efter, det såg ganska roligt ut, vi var beredda på att lyfta ner honom men han sprang också ner! Specialhund nr 1.

Nu återstod det mest bara en transportsträcka hem. Vi gick, å vi gick, å vi gick. Allt som allt gick vi 20 km. På turen i september går vi nog lite längre. Jag har fått ont i vänster fot igen så på soldatmarchen i slutet av augusti ska jag gå i M90 kängorna för att se om det blir någon skillnad. Det blir fortsatt balansplatteträning för foten.

På cykel i Oslo

Tog igår en första riktiga cykeltur med min nya cykel. Trampade ner till Bygdøy, en halvö i västra delen av Oslo, här finns vacker natur med gång/cyklelstigar längs med oslofjorden. Här finns också flera fina museum. Här var jag och Robert i maj förra året och besökta FRAM museet och Kontiki. Vi skulle då också besöka Gokstadskeppet men det han vi inte med den gången. Men nu var det dags. Gogstadskeppet, norges Wasa fast 800 år äldre, i museet finns även några mindre skepp utställda

Det var väldigt mycket folk inne på muséet, turister från alla världens hörn. Det var en mäktig känsla och stå bredvid och titta på dessa vidunder till fartyg och fantasierna skenade iväg och för en kort stund stod tiden still.




Det var dags att röra sig vidare, det var ganska varmt och unket inne på museet så jag trampade hem. Åt lite mat och lade mig för att sova, skulle ju ut å jobba natt men det gick dåligt med sömnen, jag noterade att solen lyste ute och det fick man ju inte missa. Hoppade därför upp på cykeln igen och cyklade upp mot Sångsvann, Ullevålseteren och sedan hela vägen upp till Frognerseter. Wow vilken utsikt, jag har varit här flera gånger förut vintertid då jag och Tommi tränat för birkebeinerrennet. Nu var jag värd en cola på toppen, jag verkligen njöt av den då jag satt på restaurangen och tittade ut över oslo. 

Jag cyklade ner på asfaltsvägen, sen slingrade sig brant nedför berget och det fick fasligt fort, blåste förbi holmenkollen och tittade på cyklister som stretade uppför i motsatt riktning, det här är den ultimata cykelträningen och här kommer jag hänga flera gånger.

Kajak på Västeråsfjärden och Svartån

 

Jag och Nathalie drog ut på en paddeltur, jag i en Barracuda å Nathalie i en Bonita. Det blåste Ost syd Ost idag, lätt bris har jag för mig att det stod i rapporten.Vi paddlade mot Östra Holmens Norra udde och sen mot lillå udd. Under den fällbara gångbron och sedan in i hamnen. Jag ville absolut beställa café latte på Kajens Kafé men ivriga att ta oss in i Svartån gjorde att vi sköt upp lattarna en aning.

För att komma in i Svartån måste man paddla in i småbåtshamnen, innanför vågbrytarna och på väg dit var det vågor. Inga värstingvågor men ändå kul. Det kan ju vara lite lurigt med vågorna på mälaren, de kommer från alla håll.

Väl innanför vågbrytarna härskade lugnet. Här paddlade vi uppströms svartån under broarna upp till turbinhuset, sen blev det stopp såklart.

                                                                                       

Nytt försök på Kajens kafé men märker till min förskräckelse att jag glömt bilnycklar, körkort, hemnycklar på en sten vid kanothuset på Björnön. Elände.... Satte kurs i motvind mot Björnön. Lämnade Nathalie i sticket för att ånga på i maximal hastighet. Såg framför mig en stulen bil, kapat visa kort, inbrott och stulen Koin. Historien slutade lyckligt, allt låg kvar på samma sten. Wow... Lovade att möta upp Nathalie men hon hade struttat på bra och jag han i princip bara ut å vända.





Stugan i Malung

Rena rama reaktorhärden i nya kasetten

Jag och Koin hade skittråkigt i lördags så vi packade bilen och drog upp till Malung för en kombinerad människo/hundsemester. Nya kasetten i öppna spisen är nu på plats. Nu kan vi vara här mitt i smällkalla vintern, inga problem. Förr fick vi elda i flera dagar för att värma upp murstocken och flera dagar är lång tid i Malung, finns ju varken el eller vatten i stugan vilket kan ju göra livet där lite kärvt ibland.

Jag hade vissa igångsvårigheter, lyckades rökfylla hela stugan, Koin låg på golvet och hostade och det sved i mina ögon. Efter att ha ventilerat stugan, läst intruktionerna så gjorde jag en omstart och då gick det bättre! Jag eldade fram till 01, jag kan elda hur länge som helst, att elda är ju att leva. Fast mitt i sommaren kan det ju tyckas vara onödigt men jag var ju tvungen att prova grejerna. 

Vi har haft ett par sköna dagar med både sol och bad, Koin älskar att åka båt. På måndagen åkte vi till världens ände. Farsan säger att det heter så, vet inte vad han har fått det ifrån. Vid värdens ände finns ett litet vattenfall, ett av inloppen till sjön. Båtmotorn går bra, startade på 1:a försöket, vi har puttrat runt kors och tvärs. På kvällen såg jag Storlomen, den hör jag bara annars, Storlomen är en riktigt mysig fågel.







Kanoten har jag inte varit ute med. Koin är dålig på att paddla och jag skulle behövt en dubbelpaddel, det går ju lättare då om man är själv och paddlar men nästa gång ska jag ta med den. Lite annat har vi också pysslat med. Vi har bärgat ett vrak som har legat på våran båtplats, rena regalskeppet Wasa, en riktigt gammal skorv och det måste ha varit år och dagar sen den såg sin glanspunkt. Nu är den iallafall upphuggen och dumpad under en gran och lite här och där, så det ser snyggt ut. Det sista jag gjorde innan vi åkte var att täcka över skorstenen med en pressenning. Det regnar in i den vilket medfar att eldstaden på sikt blir skadad å kasetten rostar. Problemet är att det är för högt mellan skorstenens slut och taket, regnar det mycket och regnar det sidled så stänker det in, detta är en sak som måste åtgärdas och det här får bli en tillfällig lösning.

Fjällräven halv Classic 2011

Friluftsfrämjandet Gävle stod som arrangör och har nu gjort det för tredje gången. Jag såg det här via friluftsfrämjandets centrala hemsida och tyckte att det lät som en rolig grej. Speciellt att man övernattar i gemensamt tältläger.

Jag fick med mig Dan och Håkan samt Håkans hund Cassie. Färden startade under fredag kväll. Jag fick tokstressa då jag precis kommit hem från MTB cykling på Omberg. Jag packade på rekordtid och fick ihop cirka 10 kg inkl vatten. Då hade jag varken tält eller kök. Håkans packning var det dock värre med, den vägde väl minst 25 kg men så innehöll det ett stort tält och div alkoholhaltiga drycker och annat smått och gott, speciellt gott.

På väg till Hemlingby svängde vi förbi en pizzeria och med dem i bilen sladdade vi in i tältlägret. Det var ganska många tält på plats redan och fler tillkom under sena kvällen. De sista som kom på plats var ett gäng från Jönköping som satte upp tälten i full skyddsutrustning för att värja sig för de få myggor som cirkulerade i luften.



 Jag somnade gott men vaknade kl 3 då de två tupparna i den lilla djurparken invid började föra ett herrans liv. Den ena tuppen kunde knappt säga kukelikuu, han tappade liksom bort sig i halva kuckelikuandet. Det lät ganska roligt och jag skrattade, men efter två timmar var det inte lika kul längre. Dan gav tupparna arga blickar efter att frukosten intogs kl 06:30





Bussar skeppade ut oss till byn Västland där starten gick. Det var ingen gemensam start utan folk rasslade iväg allteftersom man kvitterat ut startkort, karta och mat. Det var hett ute och ännu hetare skulle det bli under dagen.

Dagens etapp innehöll 2 checkpoints inann lägerplatsen. Vid CP 1 stannade vi och drack lite vatten och knaprade i oss lite jordntter och chips. Cassie verkade klara värmen bra men en flatcoated retriever såg märkbart påverkad ut och flåsade mycket. Även en schäfer och en boxer dök upp men de två hundarna resp förare såg vi inte mer på hela vandringen så de måste ha brutit.



Naturen under första dagen var enformig. Inte en höjdkurva och skogen var mest snårig, ungskog med ett å annat kalhygge som enda variation. Hettan var förskräcklig på dessa hyggen (ryssvärme, nej vi ingick inte i operation barbarossa) och ännu varmare var det längs backen där de stackars hundarna gick. En av dagens hödjpunkt var kiosken i Marma. Marma kiosk och grill gick nu under benämningen glädjens kiosk! Vi hade längre hört rykten om den kiosken men osäkerheten gjorde oss nervösa. Men så i den dallrande hettan tyckte jag att jag såg en GB glassbubbe, tänkte... nu hallucinerar jag väl igen, kanske är dags att ta en hibernal!?

Hallucinationen var dock äkta och kiosken dök upp som en räddande ängel för oss törstiga utslita vandrare. Glädjescenerna var obeskrivliga, folk handlade som aldrig förr till personalens förtjusning. Jag köpte red bull, folköl och en dajmstrut. Speedad och manisk efter denna kur  gav vi oss iväg på raska fötter, själv kändes det som att jag flög fram.

Naturen hade förändrats då vi kom fram till älven och nu fannas det mer att titta på. Det började dock bli ordentligt jobbigt  (manin hade avtagit) och vi passerade flera trashankar som såg riktigt trötta ut. En skylt med texten "500 m kvar till lägerplatsen" satt på ett träd och det var ju glädjande men oj va 500 meter kan vara långt när man är trött.

Vi kom såklart fram, badade i Älven, åt hamburgare, korv med bröd och drack Cola. Sen satt vi alla och väntade på solnedgången. Mitt i alltihop fick Håkan för sig att gå ner och bada. Han tog dessa två bilder simamndes med min kamera som inte är vattentät, ibland måste man ta risker!

Det var skönt att slippa tuppen under natten. Någon rapporterade om en misstänkt älg som klivit genom lägret. Cassie satt på utsidan av tältet vid 3 snåret, hon hade smitit ut genom absidens undersida så jag plockade in henne hos oss. Vi kom iväg sent, 09:07 startade jag och resten av mitt sällskap en kvart senare. Det var skönt att gå själv och skrota en stund. Det var vackert att gå över dammarna. Jag drack vattnet ur hälsokällan. Förr gick de halta och lytta dit och drack vattnet, lämnade sina kryckkäppar och gick därifrån. Konstigt nog har jag inte ont i min fotled som jag har bekymrat mig under ett års tid, tack hälsokällan.

Vid dagens första checkpoint, i i utkanten av ett hygge kom resten av sällskapet ikapp mig. Jag hade bara suttit i 5 min. Det var varmt även idag men inte lika hett som igår. Två damer som bott i en stuga kom också strax efter oss. Sen var det inga kvar och personalen började så smått plocka ihop sina pinaler. Efter vätskepåfyllning var vi igång igen.

Det började mulna på och sen kom regnet, tacka Gud för det :) men sen kom även åskan, det blixtrade och small ganska rejält, vi gick på en skogsväg och det var bara att fortsätta att knata, vad annars skulle vi göra. Cassie var såklart orolig och Dan undrade om det var hälsosamt att vandra i sådana här väderlekar. Regnet avtog och mullret försvann i fjärran.

Nu dök den mystiska timmerrännan upp, måste ha varit ett stort projekt att bygga den. Vad jag har förstått heter den korsnäs timmerränna, 30 km lång och sträcker sig från Remsön i Dalälven till Korsnäs fabriker. I och med timmerflottningens upphörande har väl även rännan som funktion upphört att existera men det mesta verkar stå kvar ändå. Vatten forsade fram i rännrona. Det vore kul att paddna kanot i den, undrar om någon har provat?

 

Vi gick en lång stund efter denna ränna och tillhörande kanalsystem. Vi trodde att det var betydligt längre kvar att gå till sista Checkpointen men helt plötsligt dök 500 m skylten upp och snart var vi framme. På plats fanns våra stockholmsdamer som vi pratat en del med till och från. Vi pratade om åskvädret och fick reda på att 4 personer hade brutit vi denna station. Damerna i som övernattat i stugan dök upp efter en stund, haltandes men med gott mod, "jag ska fortsätta om jag så ska krypa" sa den ene och visade upp fötterna. Här var kreativiteten på topp och en svamp hade packeterats in och virats fast med hjälp av stora mängder leukoplast, jag fick fototillstånd och tog några bilder! "Ähh, shååål, jag får väl åka taxi till jobbet i morrn", skämtade hon och vi skrattade, helt rätt inställning!!!

Den sista etappen fram till målet var en seg historia. Vi gick längs ett dike som mätte säkert 1 km, urk! Det sved i ryggen! Diken fanns lite här och där och jag funderade på om det hade varit ett stort kärr här en gång i tiden och att man dikat ur och planterat skog. Jag låg nu sist i mitt sällskap och hörde ett fruktansvärt gläfsande och flåsande. Hälp.... j"ag har Baskervilles hund bakom mig, kanske en varg, eller en Bjärv"? Vände mig om och och konstaterade till min lättnad att det inte var så. Det var en MTB cyklist som i full fart försvann i fjärran. Å här gick jag och vinglade i 3 km i timmen. Nu vill jag vara framme!!!!! Vi hade sedan en tid tillbaka kört konceptet med 50 min gång och 10 min vila. Vi var inne på den sista vilan och hade cirka 3 km kvar. 

Den sista sträckan gick på div motionsspår och så dök den sista 500 m skylten upp. Vi började få segervittring. Dan och Håkan poserade. Fan va skönt det ska bli att komma i mål!!!!

När Cassie kom i mål lade hon sig direkt på backen, precis som en annan Gunde Svan, haha! Av 4 startande hundar bröt två redan under första dagen. Flaten såg sliten ut men de traskade iväg redan kl 07 i morse, hoppas de kom i mål. Hur som helst så har Cassie gjort en en bragd! Medalj fick vi alla och den var vi värda! Cassie var för trött för att possera med medaljen och därför plåtade jag henne i bilen på väg hem.

Nästa år kommer jag igen, det här var riktigt roligt, speciellt efteråt när man har gjort något jobbigt, för jobbigt var det!!!! Nästa år får vi också förhoppningsvis fler representanter från Friluftsfrämjandet Västerås med på detta evenemang. Tack för alla ni från FF Gävle som ställt upp och gjort det här möjligt, BRA JOBBAT!!!!