Gruvdammsrundan Sala

Start/Mål                    Parkeringsplatsen Måns Ols. Sala

Antal deltagare:          22+en hund

Längd:                        23 km

Antal Olycksfall          0

Vi kom iväg strax efter kl 10, precis som planerat. Vi startade i dimma som skulle lätta under dagen då solen tittade fram. Första långa rasten var strax efter spången vid järndammen. Isen börjar lägga sig på sjöarna, det håller inte för en människa men hunden kunde spatsera på några ställen längs land. Hunden var lite rädd då han skulle gå över spången så matte fick bära honom, tur att det inte var en stor schäfer!.



Vi knatade vidare norrut och sedan sydväst mot Olof Jons Damm. Här upptäckte jag att min GPS inte var påslagen, jag hade av någon oförklarig anledning stängt av den under lunchen och glömt sätta på den igen. Även Roger hade slarvat med sin garmin forerunner, men vi räknade ut ändå att vi nu gått 13 km.

Gruppen blev lite utspridd. Jag och Robert låg sist, gick och klurade på div världsproblem. Vi passerade över gamla riksväg 70. Korvkiosken vid silvköparen gick i graven i och med nya rikvsäg 70 som går på andra sidan sjön Silvköparen. Campingen passerades och efter någon kilometer fick vi åter kontakt med övriga gruppen. Jag hade fortfarande inte så ont i foten trots att vi nu gått nästan två mil. Jag känner däremot av det nu, har bokat tid hos fml på tisdag, kan vara bra att kolla upp sånt där 20 km är ju inte långt att gå och redan ont!!!!Vi var nu tillbaka vid Måns Ols, hungriga, längtandes efter mat. Tack Maria och Carina för ett fantastiskt arrangemang.























Vill du jobba som fyrvaktare under ett dygn!?

Plats: Fyrvaktarbostaden, Femörehuvud, Oxelösund.

Tomas och Farsan hämtade upp mig runt halv 10. Vi tog min bil då Tomas hade punka på ett av vinterdäcken. Det är 15 mil från Västerås till Oxelösund. Farsan hämtade nyckeln på biblioteket medans jag och Tomas handlade snacks. Vägen från parkeringen ut till Fyrvaktarbostaden var mer som en stig, ungefär som att köra i ett motionsspår. Anläggningen badade i sol. Det var en fantastisk oktoberdag och jag började genast gå runt och plåta.

En hel del folk strök runt fyren. En gubbe med gåstavar satt och solade längs väggen. Han hade jobbat många år på Järnverket i Oxelösund. En annan gubbe kunde en hel del om sjöfart och farsan tipsade honom om en internetsida där man kan hålla koll på all fartygstrafik som passerar. Han gick därifrån skapligt nöjd. Helt plötsligt sprang en hund in i huset. En svart labrador, Bonzo, 1,5 år. Han fick en korvbit och sprang ut igen.

1:a pjäsen, batteri OD

Jag och Tomas Tog oss en tur längre upp på klipporna till batteri OD medans farsan höll koll på fartygstrafiken. Batteri OD är ett kustbatteri byggt i början av 60 talet som huserar tre 7,5 cm pjäser. Bergrum, kanoner och annat är öppet för allmänheten under sommarhalvåret.

Väl tillbaka så klängde vi runt på själva fyren. Tomas klättrade upp i klockstapeln och fick fart på klockan, som förr varnade i dimman. Solen började sakta gå ner.

 Jag sprang med kameran ner till vattnet, strax nedanför fyren. Det är vackert med solnedgångar, det tycker väl de flesta, men den här solnedgången skulle bli speciellt vacker, det kände jag på mig. Mixtrandes med inställnigar hade jag inte lång tid på mig, va fort solen går ner när man har bråttom.

Farsan hade som vanligt med sig en massa prylar. Baland annat några högtalare så vi körde igång lite trivsam musik. Morsan hade lagat kycklinggryta, den var jättegod, tack morsan :) Till det hade vi lite vin och några ÖL. Under kvällen började det blåsa upp. Månen hängde som en mysig nattlampa. Vi tog ut högtalarna och spelade pink floyd i blåsten, mäktigt!!!!!



Snacka om härlig utsikt



Kycklinggryta mm va gott!



För er som är intresserade: Kika på denna länk

http://www.femorefortet.se/Femorefortet-Start.htm

Ängsö i vackra höstfärger

Ligger bakfull hemma på soffan, det är vackert väder ute. Skäms lite över att jag ligger här hemma. Ringer Robert. Han soch Stina är på väg ut till Ängsö. Jag hakar på. Vi parkerar på slottsparkeringen. Går ner till fågeltornet, inga kornknarrar här inte, deremot två kraxande korpar.

Fågeltornet Ängsö

Vi fortsätter in på 8 km stigen och fikar på en klipphäll i en soldränkt hage. Det är totalt vindstilla. Två sångsvanar flyger förbi på hög höjd. Väl åter till parkeringen pratar vi en stund med korna, de verkar inte så intresserade idag. Vid allén bortanför slottet ser vi tre rådjur.

på väg mot fikaplats




hej ko

vilken tur att vi tog med fika









Gourmetmiddag med Friluftsfrämjandet

Janne Kastar loss Örnen

Plats: N59 39.048 E16 11.869
Deltagare: 6 personer
Farkost: Örnen
Antal olycksfall: 0
Antal plurrningar 1

Hur lyxig mat kan man laga på stormkök och eldstad? Minst tre rätter, vit duk och kandelaber med tända ljus kommer att finnas. Följ med och upptäck själv vad som är möjligt långt ute i skogen.

Då är man nyss hemkommen från den legendariska och mytomspunne gourmetmiddagen. Självaste Chefen, Janne stod för arrangemanget. En mycket uppskattad och påkostad tur både vad gäller mat, dryck och utrustning. Ett sådant här tillfälle kunde jag bara inte tacka nej till och vad är en kväll på blue moon bar när man kan sitta på en ö mitt i strömsholms kanal och avnjuta en trerätters middag med trevligt sällskap.




Håkan och Lisbeth ombord på Örnen

Vi möttes på parkeringen bakom Åsby handelsträdgård som enligt Janne är västmanlands största turistmål. Vi funderade kring det och tänkte....lockar inte IKEA fler människor än Åsby handelsträdgård, kan man kalla IKEA för turistmål? Nää... och det kan man väl inte kalla Åsby heller. Vi var rörande överens, Åsby är inget turistmål! Så var det med den saken. Karavanen av varierande fordon gick på skakiga vägar och efter lite felkörning var vi på plats. Släpkärran lastades av och Örnen sjösattes. Örnen är en gammal utrangerad kanadensare med ett bruttotonnage på minst 35 kg, en äkta arbetshäst perfekt för den här typ av verksamheter. Själva paddlingen var cirka 25 m Örnen hade en tamp i för respektive akter så när Håkan och Lisbeth klev av på ön så bogserade vi andra tillbaka Örnen och fyllde den med prylar. Så höll vi på en 3-4 vändor innan all utrustning var på plats. Jannes finurliga matbord monterades ihop och vi började genast med maten. Jag var jättehungrig!!!

Förrätten bestod av stekt tonfisk. Jag har svårt för tonfisk och det förvarnade jag sällskapet redan innan. Jag vill ju inte att Janne ska bli ledsen över det. Såsen och Kiwin smakade dock fantastiskt och jag tänkte "jag tar igen det här under huvudrätten!

Det började mörkna och det var dags att steka iordning köttet. Flamberad oxfile stod på menyn med bakad potatis, å ett par flaskor rött på det. mmmm va gott :)

Janne Flamberar

Jag fick förtjänstmedalj för att jag tog hand om disken. Håkan plurrade med ena foten. Janne flamberade. Det var riktig gemytlig stämning på ön. Klockan var 02 när vi avslutade spektaklet.

Håkan vispar sås

Det var dags att inkvartera sig i vindskyddet,det största vindskydd som jag någonsin sett. Liknade mer en rest från kalla kriget, bara kulsprutelavetterna som saknades. Sov gott gjorde vi. Tror jag kom upp strax före 10. Frukost intogs innan vi plockade ihop våra (Jannes) pinaler och jag var hemma i stan igen kl 13. Tack alla för en fantastisk kväll och jag ser fram emot nästa äventyr

Alle man till bords